Ett stort antal personer insjuknar varje år i kranskärlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bästa stöd och arbeta på ett personcentrerat sätt. Syftet var att beskriva Patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes.

Hepatit C är en sjukdom som är utbredd över hela världen med cirka 300 miljoner bärare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan därför leda till diskriminering och fördomar i samhället och hos sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie är att belysa Patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frågeställningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen påverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien är en litteraturstudie där tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.

Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov.Syfte: Att beskriva Patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED.Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen".Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård..

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som karaktäriseras av nedsatt lungfunktion. Det finns olika orsaker till sjukdomen, varav rökning är den dominerande. KOL påverkar inte bara patienters fysiska hälsa, utan även deras psykiska och sociala välbefinnande. Kunskapen kring Patienters erfarenheter av KOL är otillräcklig, för att sjukvårdspersonal skall kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt krävs en ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva Patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning vårdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet på akutmottagningen ställer höga krav på vårdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. Vårdandet av patienter kan därför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsätt för vårdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka Patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med studien var att beskriva Patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vårdsituationer. Varje människa har rätt att blirespekterad som en individ och inte utsättas för intrång i den personliga sfären. Då dettainte alltid respekteras i vårdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien användes en kvalitativ ansats. Med hjälp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vårdsituationer.

Det finns brister i kunskapen om hur patienters upplevelser efter en hjärtinfarkt ser ut. Syftet är därför att undersöka patienters upplevelser av en hjärtinfarkt. Syftet är också att ta reda på hur patienter upplever stöd och information från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt vilken information som är viktig för dem. En litteraturstudie har genomförts där vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar använts. Elva artiklar har granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlämnas patientansvaret till nästa sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen på sjuksköterskeexpeditionen utan patienters delaktighet. I Sverige har sjukvården en skyldighet att göra patienter delaktiga i sin egen vård och därmed behöver den traditionella överapporteringen förändras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara delaktiga. Syftet med studien var att belysa Patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvården.

SammanfattningBakgrund:Förstoppning är ett vanligt förekommande symtom som kan drabba vem som helst, och skapar lidande på både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt plan. Trots att hela människans existens kan påverkas av förstoppning är det något som många tycker är svårt och genant att tala om, vilket ska tas hänsyn till i mötet med dessa patienter. Orsakerna till förstoppning varierar och upplevelsen av förstoppning är individuell. Således bör även utgångspunkten i omvårdnaden naturligen vara individanpassade omvårdnadsåtgärder som utgår från patienters subjektiva upplevelser. Trots det används i sjukvården medicinska bedömningskriterier vid diagnostisering av förstoppning.

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa Patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva Patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten.

BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefär 15 000 människor av hjärtstopp varje år. Det är en traumatisk händelse som kan påverka patienters fysiska och psykiska hälsa samt sociala liv. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter på bästa möjliga sätt. Trots detta saknas forskning i området. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva Patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp.

Bakgrund: Med dagens välutbildade vårdpersonal och den evidensbaserade sjukvård som bedrivs, är det anmärkningsvärt att något så basalt som trycksår fortfarande förekommer inom vården. Syfte: Att belysa patienters och vårdtagares erfarenheter av hur trycksår påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvägagångssätt innehållande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade på WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, självständighet och sociala förhållanden. Konklusion: Patienter och vårdtagare med trycksår upplevde en negativ påverkan på sin existens, med en generellt sämre livskvalitet som följd..

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..